En medeltida sagovärld

Högt upp i bergen, ungefär 10 mil väster om Genua ligger byn Triora som tillhör provinsen Imperia i Ligurien. Triora är listad av I Borghi Piú Belli d’Italia som en av Italiens 100 vackraste bergsbyar. Den smala vägen slingrar sig upp längs floden de närmare 3 milen från staden Taggia som vilar vid Medelhavets strand. Högre och högre upp när serpentinvägen kastar sig om berget. Vår lilla vita Fiat 500 kämpar på i tvåans växel och då och då kommer ett oroväckande klickande från drivaxeln.

Jag har läst lite om byn, inte mycket men det lilla jag snappat upp har gjort mig övertygad om att den ansträngande bilfärden är värd varenda kurva. Jag hade rätt! Främst var det mitt intresse för medeltiden som gjorde att jag fick upp ögonen för Triora. Slingrande gränder, valv och trånga passage, ruiner från en medeltida borg, en gång ett av republiken Genuas fästen, flera små kapell och kyrkor – allt finns här. Och utsikten såklart! Man blickar ut över ännu fler små bergsbyar vars ockrafärgade hus lyser i den Italienska solen och över odlingarna i de branta sluttningarna; oliver, fikon, druvor, grönsaker. Några kor betar längre ner i dalen och molnens skuggor flyter fläckvis över allt det gröna. Ändå var det inte detta som lockade mest. Det mest fascinerande med byn är epitetet ”häxbyn”.

Under slutet av 1580-talet utspelade sig en tragedi i det lilla samhället. Häxprocessen ledde till fem dödsdomar. Det är spännande, jag kan inte låta bli att tycka det. Antagligen är jag djupt påverkad av alla berättelser och sagor om häxor och magi. Samtidigt, när jag i höga klackar (dumt val!) haltar fram över kullerstenen tänker jag en vända till. Först på förföljelsen, på hur det måste ha känts för kvinnorna som levde i byn, bland de branta och trånga gränderna, att i flera år leva under ständig rädsla om att stå på tur för anklagelser. Sen på angivarna, de som av övertygelse eller illvilja gick till kyrkan för att peka ut sin granne. Därefter är det inte långt till tankar kring folkmorden som begåtts i modern tid och till byarna i Nigeria där pastorerna pekar ut barn som häxor. När jag passerar souvenirbutiken som säljer häxdockor på flygande kvastar har spänningen och nyfikenheten som drev mig upp för berget ersatts av ett lätt obehag.

På en av uteserveringarna med utsikt över den grönskande dalen slår vi oss ner och tar en kaffe. Vi sitter i skuggan, solen skiner och det fläktar lätt. Den historieromantiska bilden av en medeltida sagovärld är borta. Vi pratar lite om det, om avståndet till de andra byarna, isoleringen. Kanske var det tillräckligt nära för plocka in idéer utifrån och tillräckligt långt från andra samhällen för att rädas det okända. Fast det är ingen hållbar förklaring. Den hisnade vackra byn bär på samma historia som så många andra städer och byar runt om i världen där människor bott och verkat. Historien om det där som inte går att förklara och den där historien som vi studerar om och om igen för att den inte ska upprepas. Jag vet att det inte finns någon logik i den här tanken, men jag tänker att det är ännu svårare att förstå hur människor här, i ett landskap som får en tappa andan och känna sig ödmjuk inför naturens storslagenhet, kan begå så ohyggliga handlingar.

Vi bestämmer oss för att köra en annan väg hem, upp över berget och ner i nästa dal. Jag är glad att det inte är jag som kör. Vägen kantas inte av några räcken, som bäst av en stolpe och i vissa exceptionella fall, där berget störtdyker, kanske en låg mur. Efter någon kilometer börjar jag bli yr och illamående, svindeln kommer i vågor. Jag försöker mota bort den in i det längsta men den är snart över mig och jag sitter fastnaglad i passagerarsätet med blicken fäst rakt fram. Naturens storslagenhet gör mig inte längre ödmjuk, jag är vettskrämd och vänder blicken inåt tills vi åter är nere i dalen, där allt är välbekant och tryggt.

/Lo Söllgård

Bilder hämtade ur boken Kloster. Foto: Pippi Engstedt

Fler tips på resmål hittar du i serien Utmärkta resmål där Kloster, Klassiska kaféer i Europa, Barcelona, Whiskyresan m fl ingår.

         

About these ads
Det här inlägget postades i Resa och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s